.

Mitt i sanningen om Tiger Woods dubbelliv börjar Jag tänka lite. Hur i hell kan en människa lyckas leva ett sådant liv och varför? Hur kan man sjunka så lågt?  Man måste ju vara enormt egoistisk och respektlös. Jag förstår inte hur man kan stå ut med en konstant lögn och känslan av att hela tiden såra en annan människa.

Jag kollade runt lite på nätet och hittade denna texten om otrohet. Tyckte att den var ganska bra. Jag har ganska lika värderingar som personen som skrev texten.

Jag sitter och funderar på otrohet, det största sveket en människa kan göra mot sin partner. Vad är det som får en människa till att ta ett steg för långt? Finns där ingen respekt eller har gnistan tagit slut för att inte orka göra en nytändning igen? Tycker man om att spela dubbelspel och struntar i dess konsekvenser? Är man uttråkad?

Ju äldre man har blivit desto mer annorlunda har ens persektiv på otrohet blivit. Förr hade man aldrig någonsin kunnat förlåta men nu när man ser världen på ett helt annat sätt, ser hur människor egentligen beter sig och inser att kärlek inte är en dans på rosor så har man ändrat sitt tankesätt. Jag predikar inte för att man ska förlåta och överse med otrohet i ett förhållande. Det förstör mer än vad man tror och att bygga upp en tillit för sin partner kräver både styrka och glöd. Man måste kämpa, tillsammans. En fråga man bör ställa sig om man besluter sig för att förlåta är om det verkligen är värt det.

Men om man är på andra sidan då? Man är den som har svikit och förrått sin partner, vad händer då? Borde man sätta sig ner, tänka igenom varför man gjort det här och om det var en ringande väckarklocka som talar om för dig att du inte finner ett intresse av att dela ditt liv med denna människa längre? Vad och hur tar man sig till om man inser att man gjort ett misstag? Min största fråga som snurrar runt i huvudet är om man har varit otrogen en gång mot sin partner, kommer man göra om det igen?