.

Igår trodde jag att min sista dag var kommen. Jag mådde ganska så illa hela dagen på jobbet, men när det väl var dags att gå hem orkade jag knappt stå på mina stackars ben.
Jag hade den västa magvärken, yr i skallen, svårt att andas, huvudvärk, ont i hela kroppen, ingen ork, otroligt illamående.. ja, allt!
Och stackars Rickard hade lagat spagetti och köttfärsås till mig när jag kom hem men jag var oförskämd som inte åt. Istället fick jag gå raka vägen till sägen för att sova. Jag tyckte så synd om mig själv och mådde så illa att jag var tvunegn att gråta en massa. Det brukar hjälpa ibland!.. dock inte denna gången!
Jag somande klockan fem och vaknade idag vid halv åtta. Redo för att gå till jobbet. Kan väl inte påstå att jag mår prima, men jag kan inte ligga hemma och tycka synd om mig själv hela livet!