.

Efter jobbigt tjatande från Rickard fick han tillslut med mig till gymmet. I 40 minuter stod jag ut innan jag gav upp och gich hem. Men jag måste erkänna att det var ganska skönt när helvetet väl var över!

I eftemiddags var vi ute på årets första fisketur. Tur hade vi dock ingen. Inte ens ett napp lyckades vi få fast att vi var tre pers (pappa hängde också med!). Mitt tålamod höll inte så länge under fiskningen heller, efter några kast och inga napp började jag frysa och satte i mig i bilen istället.

Nu ikväll har jag haft ett megadeppigt anfall. Jag gråter varje dag av alla möjligt tvprogram men att jag dundergråter så mycket som jag gjort ikväll, över sånt som inte har att göra med sorliga ögonblick på tv att göra är ytterst sällsynt. Nu ska jag försöka ta mig i kragen, torka tårarna och göra Ricki sällskap framför tvn!

Förra årets abborrlycka då vi drog upp fyra små firrar som vi skänkte till Örnaskolans Biologilektioner :)