.

Ni som inte känner mig så väl kanske inte vet vem denna tjejen är? Men oroa er inte, för jag ska förklara det för er.
Tjejen på bilden heter Johanna Karlsson, fast jag säger till 95% alltid Jojjo. Av de återstående 5% finns det andra namn man kan kalla henne. Man kan säga som min farmor och farfar: spikarns duvet. Eller något så simpelt som Självaste Karlsson.

Johanna och jag har varit polare sen den dagen vi kunde öppna ögonen, allefall sen den dagen hon kunde öppna ögonen eftersom hon är en månad yngre än mig. (vilket märks väldigt tydligt när det gäller mognaden hos oss) :)
Vi har gått i samma dagis, förskola, lågstadie, mellanstadie och högstadie. Allid har vi två varit tillsammans. På gott och ont!
Självklart har vi haft små duster både en och femton gånger då vi inte varit så snälla mot varandra, men det har alltid blivit bra efter någon dag då vi båda tröttnat på att tjura eller insett att vi är alltför bra kompisar för att hålla på med sånt trams. 

Jag och Johanna har en perfekt vänskap där vi inte behöver ses hela tiden eller prata med varandra en gång om dagen för att hålla den vid liv. Faktist så klarar vi inte av att umgås med varandra för mycket, då går vi varandra på nerverna hur mycket vi än diggar varandra. Så när vi förra sommaren bokade en resa till Ayia Napa insåg vi båda att den skulle sluta i totalt kaos. VI skulle bo TILLSAMMANS i EN VECKA... ENSAMMA! Jag var helt övertygad om att vi skulle klara de första dagarna galant, men när vi närmade oss 4 dagen skulle det vara lite tjurigheter och de 7e dagen skulle vi inte ens prata med varandra! MEN, så slutade det inte alls. Vi hade så jäkla roligt varje dag, varje timme! Det var lätt den roligaste vecka jag har varit med om. Jag är så sjukt glad att jag spenderade den med min äldsta och bästa kompis.

När jag flyttade till USA hade Jojjo redan flyttat till Jönköping så vi hade inte möjlighet att säga hejdå till varandra. Vi skulle vara ifrån varandra i ett år och vi sa inte ens hejdå till varandra. Nu har ett år snart passerat och jag kommer närmre och närmre dagen då jag ska åka hem (27 augusti för er som missat det). Det ska bli så sjukt roligt att träffa min bästa kompis Johanna Karlsson igen. Vi har en heel del att ta igen eftersom hon är den av mina kompisar som jag haft minst kontakt med under detta året, men det gör ingenting. För hur lite vi än pratar eller hur långt ifrån varandra vi än är så vet jag att hon alltid kommer vara min bästa kompis!

btw, hon fick en lite makeover på bilden där uppe och ser egentligen ut såhär: